mitt liv känns som om det är ett stort kaos bara...

tonårsbarn som strular

• en make som jag älskar högt, men mår inte bra pga misskt diabetes samt arbetslöshet
• det eviga problemet: Pengar..
• Konstant trött
• Massor att göra, men har ingen ork...

Vad gör man då?

Man biter i hop och fortsätter som klockan-- går vidare, vare sig man vill eller inte..

Dessutom längtar jag efter ett choklad/garnpaket-

hoppas att det kommer snart!

 

Annika

14 oktober 2009 10:18

ja du, de e nog allt lite små tråkigt, trist å grått över allt denna höst. Har märkt det både hos andra bloggare och nära och kära vänner, Många är trötta, för trötta. Chokladen smakade underbart, har till och med lite kvar. Hoppas paketet du orde få kommer snart.

Kram

http://belindasmamma.blogspot.com

 

ann

14 oktober 2009 19:44

hej hopp. skrev just ner din adress då jag sänder ditt paket i morgon. Jag har det lika snurrigt och virrigt i mitt liv som du verkar ha det i ditt, tonåringar är ingen lek och dans på rosor. Därför har jag bara inte fått tillräckligt med tid för att fixa med det men jag gör det i morgon, sista dagen jag vet men det har varit lite mycket, förlåt mig.

http://skaparlust.nannox.se

 

Elisabeth

17 oktober 2009 11:42

Ann! Vet hur det kan vara, med livet på ända... längtar tills paketet kommer..;)

Annika: Va bra att det passade smaken...;)

http://www.varpans.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har hänt mycket det senaste året, och bloggen har fått ligga nere.Ska försöka börja lite mer igen...  :-) Ni som har följt min blogg vet historien.det som hänt sedan dess är att den förlupne makenInsåg att gräset inte var grönare på andra sidan...

Lever, andas, ska uppdatera er alla.. Mycket har hänt, och kommer att hända.. ...på stickfronten händer dock inte lika mycket......

  Mycket har hänt - på kort tid...   vet inte hur eller vad jag ska berätta, mer än att allt är enklre på ett sätt, men det innebär MYCKET funderingar, och mycket ältande..   Barnen mår bra, eller ok och jag är också ok..   ...

Min älskade mamma påtalade lie fintatt det var länge sedan jag bloggade... Som ni förstår är mitt liv lite upp och ner..ena dagen känns det som om vi är på rätt väg... Nästa dag känns det som om vi åkt ner till botten igen.   Nya saker hän...

Jag får påminna mig att andas...Att ta en stund i taget.. Att plåga mig igenom ännu en dag.. Ska det aldrig sluta?? Plågan att se dem gulla med varandraöppet på FB? Plågan att höra när han pratar med henne itelefon när han är här? Plågan...